Byggkonjunkturen 2026: Oljepris, inflationsoro och riksdagsval
Byggkonjunkturen 2026: Oljepris, inflationsoro och riksdagsval
Den 3 september publiceras höstens byggprognoser. Vi har pratat med Ludvig Uggla om vad som hänt sedan vårens prognos och vad vi kan vänta oss framåt.
Den 3 september publiceras höstens byggprognoser. Vi har pratat med Ludvig Uggla om vad som hänt sedan vårens prognos och vad vi kan vänta oss framåt.
SWITCH SECTION
I den senaste byggprognosen från maj dominerades bilden helt av Irankriget, nedstängningen av Hormuzsundet och det kraftigt stigande oljepriset.
Utgångspunkten var att det framför allt skulle skapa en utbudsstörning med högre byggkostnader snarare än en efterfrågekris drivet av penningpolitisk åtstramning. Antagandet var att efterfrågan i stort skulle hålla i sig med undantag för ett något försämrat konsumentsentiment.
"Byggkostnaderna har visserligen stigit, men effekterna väntas inte slå igenom fullt ut förrän under 2027."
Ludvig Uggla: "Prognosen har stått sig förvånansvärt väl. Bostadsprisutvecklingen har följt förväntan och konsumenternas ekonomiska situation har fortsatt förbättras och synts i en bredare återhämtning i ekonomin. Byggkostnaderna har visserligen stigit, men effekterna väntas inte slå igenom fullt ut förrän under 2027 och då är det nyproducerade bostadsrätter som är mest exponerade."
Gaspriser en större riskfaktor än oljepriset
En vanlig fundering är hur oljepriset egentligen påverkar byggkostnaderna. Byggmarknaden har en energikänslighet på cirka 12 procent och produktion av byggmaterial är energiintensivt så kopplingen till oljepriset existerar. Men det är inte den avgörande faktorn.
Ludvig Uggla: "Den större effekten kommer istället via de europeiska energipriserna i stort, som i hög grad styrs av gaspriset. Det påverkar i sin tur inhemsk produktion av byggmaterial, exempelvis svenskt skogsbruk och trävaror. Vissa materialslag har redan känt av trycket. Armeringsstål ökade i en årstakt på cirka 5 procent under maj."
Sammantaget har byggkostnadsutvecklingen inte varit dramatisk men den är tilltagande och viktig att hålla koll på.
Ludvig Uggla: "Värt att notera är att finansieringskostnader inte räknas inte in i den entreprenadkostnad Prognoscentret gör analyser av. Räntekomponenten hör hemma i byggherrekostnaden och analyseras separat när vi kollar på byggkostnadsutvecklingen."
Sedan i maj har konfliktbilden i Irankriget svängt kraftigt fram och tillbaka. Ett diplomatiskt genombrott fick oljepriset att falla tillbaka till nivåer från innan kriget, och marknadsräntorna föll i takt med det. Därefter har konflikten eskalerat på nytt, och oljepriset har pendlat inom ett intervall av 80-100 USD/fat.
Ludvig Uggla: "Det som sticker ut den här gången är att räntorna denna gång inte följt med ner när oljepriset fallit tillbaka. Situationen kring Hormuzsundet är i grunden oförändrad – fortsatt nedstängt, fortsatt omfattande störningar. Att den globala ekonomin ändå visat sig relativt anpassningsbar med minskad oljeefterfrågan till följd av höga priser, lägre kinesisk import och stora uttag ur oljereserver har fungerat som en stötdämpare. Men marknadsräntorna är högre och inflationsförväntningarna har stigit. Med andra ord. konfliktsituationen är i sak inte mycket förändrad, men marknadens prissättning är det."
Så bör man tolka de senaste inflationssiffrorna
Julisiffrorna gav ett blandat intryck. KPI och KPIF sjönk, medan kärninflationen steg mer än väntat. En möjlig förklaring är att julisiffrorna delvis speglade det tillfälliga diplomatiska genombrottet då företag kunde hålla tillbaka prishöjningar i väntan på en förbättrad situation. Eftersom konflikten fortsatt inte är löst så är frågan om samma återhållsamhet kan upprätthållas eller om ökade kostnader i högre grad förs vidare i prissättningen.
Ludvig Uggla: "Sverige har ett förhållandevis gott utgångsläge jämfört med många andra länder. Men de globala inflationsförväntningarna har stigit och avspeglas i högre marknadsräntor. ECB har redan höjt räntan och väntas göra det igen inom kort, och finansmarknaden räknar med att Riksbanken höjer räntan en gång innan årsskiftet."
Riksdagsvalet och bostadspolitiken
Med en månad kvar till valet är en trolig utveckling – i det fall maktskifte sker – ett ökat politiskt fokus på nyproduktion av hyresrätter. Det tidigare investeringsstödet som fasades ut av den sittande regeringen kan eventuellt återinföras i någon form.
Ludvig Uggla: "De strukturella problemen i bostadsbyggandet är väl kända och politiken har historiskt varit ovillig att ta i dem på allvar. Bostadspolitiken rymmer starka, motstridiga intressen, och risken att förlora politiskt förtroende bedöms ofta som större än chansen att vinna på det. Det mest sannolika är därför en symbolisk satsning på nyproduktion snarare än en genomgripande reform."
Sentimentet bland företag och konsumen
Konjunkturinstitutets konfidensindikator för byggsektorn har stigit till 99,4. Byggsektorn är fortsatt den enda näringsgren där indikatorn ligger under det historiska genomsnittet (index 100) men riktningen är tydligt positiv. Mest slående är att optimismen kring byggmarknadens utveckling på ett års sikt nu är den högsta på tio år.
Ludvig Uggla: "Det speglar en bredare trend. Och om vi ser till hushållen så har konsumtionen ökat under våren, och det finns tydliga tecken på en konjunkturåterhämtning. Men återhämtningen vilar på ett skört underlag och det räcker med att inflationsbilden försämras något för att hushållen återigen blir mer försiktiga och avvaktande."
Summering
- Vårens prognos har i stort hållit, trots stor makroekonomisk osäkerhet.
- Byggkostnaderna påverkas mer av europeiska energipriser (gas) än av oljepriset i sig - och riskerna kvarstår under hösten.
- Konflikten kring Hormuzsundet är i sak oförändrad, med marknadsräntor och inflationsförväntningar har stigit.
- Kärninflationen överraskade uppåt i juli – men en enskild månadssiffra bör tolkas försiktigt.
- Valet den 14 september och ett regeringsskifte kan innebära ökat fokus på nyproduktion av hyresrätter, snarare än strukturella reformer.
- Sentimentet i byggbranschen förbättras, med den högsta optimismen på tio år för utvecklingen på ett års sikt.
Prognoscentrets byggprognoser publiceras den 3 september. De ger dig ett oberoende beslutsunderlag för budget-och strategiarbetet. Läs mer och boka din genomgång av tjänsten här.
