Handelns kris drabbar även fastighetsbranschen

I forskningsrapporten ”The macroeconomic effects of a pandemic in Europe – A model-based assessment” av Lars Jonung och Werner Roeger från 2006 simulerades de ekonomiska effekterna av en potentiell pandemi inom EU. Resultaten visar att vid ett omfattande utbrott med en dödlighet likt den vi ser för covid-19 blir de långsiktiga ekonomiska effekterna små. Effekterna på såväl produktion som efterfrågan föreslås i rapporten bli väldigt kraftiga under ungefär ett kvartal, speciellt inom handel och turism, men sedan återhämtar sig ekonomin successivt. Efter två år uppskattar författarna att den ekonomiska tillväxten bara är 0,5 procent lägre än vad som är förväntat om pandemin aldrig ägt rum.  

Det finns många paralleller att dra mellan de förutsättningar som antogs i rapporten av Jonung & Roeger och den situation vi står inför idag – men det finns även olikheter. En av dem är det medieklimat vi lever i idag där sociala medier bidrar till att sprida desinformation och rädsla enormt fort, vilket gör att människor inte fattar rationella beslut. Det finns dessutom tekniska möjligheter för många fler att arbeta hemifrån, vilket gör att fler personer stannar hemma och drastiskt ändrar sina konsumtionsvaror än vad som hade varit möjligt för 14 år sedan. En annan skillnad är att myndigheterna i den situation vi nu befinner oss i, uppmanar oss att stanna hemma samtidigt som gränserna stängs vilket gör att resor och handel mellan länder begränsas. Detta är förståeligt ur perspektivet att man vill minska smittspridningen så mycket som möjligt, men vad som nu blir allt tydligare är att denna typ av medicin skapar nya problem. 

Det faktum att det idag råder andra omständigheter än de som inkluderades i studien från 2006 gör att vi riskerar att få betydligt större negativa ekonomiska konsekvenser än vad som föreslagits i rapporten av Jonung & Roeger. Den tillfälliga nedgången i ekonomin kan i värsta fall utlösa en depression och en ny finanskris. Masskonkurser inom detaljhandel, resebranschen och restaurangbranschen skulle direkt slå mot intäkterna för fastighetsbolagen, vilket i sin tur skulle leda till sjunkande värden på fastigheterna och en ökad skuldsättningsgrad.

I denna situation är det viktigt att inse hur tätt sammanflätad detaljhandeln och restaurangbranschen är med fastighetsbranschen – och hur lätt vi plötsligt kan befinna oss i en krissituation även för fastighetsbolagen. Det är därför av största vikt, även för byggbranschen, att nedgången i detaljhandeln och restaurangbranschen snarast bromsas upp. Frågan är hur vi ska göra detta och det finns många delade åsikter kring vad som är lämpligt – inte minst med tanke på avvägningen mellan att stoppa smittspridningen och att värna om ekonomin. Vad vi alla kan vara eniga om är att ansvaret inte kan ligga på småföretagen, alla delar av samhället måste hjälpa till att stoppa spiralen innan det är för sent.