De ökande försvarsutgifterna i Europa väntas ge ett tydligt uppsving för anläggningsbyggandet under det kommande decenniet. Det skriver Markku Riihimäki, analytiker och expert på Forecon, i denna text för Euroconstruct.
När länder avsätter mer medel till försvarsrelaterade och försvarsstödjande utgifter kommer en växande andel att riktas mot transport-, logistik-, energi- och militär infrastruktur. Även civila projekt kan komma att omprioriteras eller specificeras för att uppfylla säkerhets- och resilienskrav, vilket bidrar till en stabil infrastrukturaktivitet i hela Europa. För byggsektorn innebär detta att anläggningsbyggandet – i jämförelse med den svagare utvecklingen inom bostads- och lokalbyggande – förblir det starkaste segmentet i EUROCONSTRUCT:s prognos, understött av försvarsbehov, produktionsinvesteringar och EU-initiativ.
Rysslands krig i Ukraina och USA:s uppmaning till europeiska länder att ta ett större ansvar för sin egen försvarsförmåga har inneburit både nya krav och nya möjligheter för Europa. Det ökade fokuset på säkerhet kommer att leda till högre försvarsutgifter och därigenom till byggande av försvarsrelaterad infrastruktur samt en stärkt försvarsindustri.
Enligt NATOs preliminära uppskattning spenderade medlemsländerna totalt omkring 1 336 miljarder euro på försvar 2024, varav EU-länderna stod för 343 miljarder euro. NATOs riktlinje om att öka försvarsutgifterna till 5 procent av BNP till 2035 är också betydelsefull för Europas byggsektor. Av dessa ska 1,5 procent gå till försvarsstödjande utgifter och 3,5 procent till kärnverksamhet inom försvaret.
Enbart de 1,5 procenten kan ge ett stort tillskott till Europas anläggningsinvesteringar, eftersom det för de europeiska NATO-länderna motsvarar mer än 200 miljarder euro årligen. Det är ännu inte helt klart vad som kommer att räknas in i denna försvarsstödjande andel, eller vilken del som kommer att tillfalla anläggningsprojekt. Tidshorisonten är också öppen, då NATOs utgiftsram utgår från ett tioårsperspektiv fram till 2035.
I den offentliga diskussionen om vad som ska ingå i dessa 1,5 procent har bland annat cybersäkerhet, försörjningsberedskap, medicinska tjänster, stöd till försvarsindustrin och åtgärder för förbättrad militär mobilitet lyfts fram. Många aktuella infrastrukturprojekt förväntas omfattas av denna utgiftsram. Den offentliga andelen av Europas nästan 300 miljarder euro i årliga investeringar i transportinfrastruktur täcker redan en stor del av det som krävs för 1,5-procentsmålet, men ytterligare insatser och investeringar kommer med säkerhet att genomföras.
Även om många huvudsakligen civila offentliga infrastrukturprojekt kan räknas in i NATOs 1,5-procentsram kommer effekterna sannolikt att märkas i hur anläggningsprojekt prioriteras och tidsätts. Att lägga till perspektiv som militär mobilitet och hybrida hot i väg-, järnvägs-, flygplats-, hamn-, telekom- och energiinvesteringar kan påverka både projekten i sig och genomförandet. Flera länder investerar i flygplatser, vägkapacitet och broar. I Slovakien planeras exempelvis en omfattande renovering av flygbasen Sliač för att anpassas till nya stridsflygplan. EU uppmuntrar och stödjer medlemsländernas ökade försvarsutgifter genom exempelvis EU:s försvarsfond och ReArm Europe-planen, vilket ytterligare stärker incitamenten att öka försvarsrelaterade och försvarsstödjande utgifter.
Tyskland godkände våren 2025 ett stort investeringspaket där infrastruktursatsningar spelar en betydande roll vid sidan av försvar. Regeringens plan är att etablera en infrastruktur- och investeringsfond på 500 miljarder euro. Författningen ska också ändras för att tillåta större upplåning för försvarsutgifter. Tysklands beslut förväntas inspirera mindre europeiska länder att vidta liknande åtgärder, vilket i sin tur skulle öka de offentliga infrastrukturinvesteringarna (anläggningsbyggandet) i Europa under de kommande åren. Det tyska programmet har även mött kritik som är relevant även för andra europeiska länder. Stora skuldfinansierade satsningar riskerar att försvaga de offentliga finanserna, höja riskpremier och lånekostnader samt försvåra möjligheterna att hålla sig inom finanspolitiska ramar. Ökade utgifter kan dessutom driva upp priser på insatsvaror, vilket i sin tur dämpar den reala tillväxteffekten.
NATO-medlemskapet innebär ökade försvarsinvesteringar även i de nya medlemsländerna Finland och Sverige, även om försvarsutgifterna redan varit höga i båda länderna jämfört med många andra. I Finland kommer en betydande del av de nya investeringarna att gå till försvaret, men på grund av den långa landgränsen mot Ryssland tillkommer också omfattande satsningar på försvarsinfrastruktur. I Sverige är det nya långsiktiga investeringsprogrammet det största i landets historia och fokuserar på att förbättra transportlänkar och anpassa säkerhetsprioriteringarna till övriga NATO-länder.
Enligt statistik som NATO publicerade i augusti kommer alla medlemsländer att nå målet på 2 procent i år, men de ligger fortfarande långt ifrån det nya, högre målet. Det tidigare BNP-målet på 2 procent sattes 2014, och 2025 ser ut att bli det första året då det nås.
Utsikterna för anläggningsbyggandet i Europa ser i nuläget särskilt ljusa ut. Utöver ökade försvarsutgifter gynnas sektorn av växande industri- och produktionsrelaterade investeringar, som ofta kräver en utbyggnad av infrastrukturen. När NATOs, EU:s och medlemsländernas nya mål och riktlinjer omsätts i konkreta investeringsbeslut kommer Europa sannolikt att uppleva den starkaste investeringsboomen inom anläggningsbyggandet sedan slutet av 1900-talet.
Texten är skriven av Markku Riihimäki, Manager of Market insight Forecon Oy. Forecon ingår i det europeiska analysnätverket EUROCONSTRUCT som du kan läsa mer om här. Prognoscentret representerar Sverige.
Den 26 november publiceras EUROCONSTRUCTs nya prognoser för nitton europeiska bygg- och anläggningsmarknader. Prognoserna anges per land, segment och byggnadstyp fram till år 2028. Läs mer om vad som ingår i rapporterna här.
