SWITCH SECTION
Tvärnit för det brittiska bostadsbyggandet
Tvärnit för det brittiska bostadsbyggandet
Nivåerna långt under regeringens ambition att leverera 1,5 miljoner nya bostäder innan mandatperiodens slut.
Nivåerna långt under regeringens ambition att leverera 1,5 miljoner nya bostäder innan mandatperiodens slut.
I den senaste uppdateringen för EUROCONSTRUCT skriver Lorenzo Rodriguez-Fernandez, senior ekonom på Experian om det brittiska bostadsbyggandet som trots höga ambitioner ligger långt under de önskade nivåerna.
Det brittiska bostadsbyggandet gick in i det sista kvartalet 2025 under betydande press. Trots regeringens ambition att leverera 1,5 miljoner nya bostäder innan mandatperiodens slut visar verkligheten något helt annat. Svag byggaktivitet, stigande kostnader och en dämpad efterfrågan har tillsammans skapat en av de mest utmanande situationerna för bostadsutvecklare på över ett decennium.
Ambitiösa löften möter verkligheten
Inför valet 2024 lovade båda de stora partierna kraftiga ökningar i bostadsbyggandet. Labour satte det mest ambitiösa målet: att leverera ytterligare 1,5 miljoner bostäder i England till slutet av 2029, vilket kräver en årlig byggtakt på 300 000 färdigställda bostäder under fem år. Målet blev en central del av partiets valplattform och bidrog till valvinsten. Jag analyserade genomförbarheten i en Euroconstruct-artikel i juni 2024, och som förutsett ligger utfallet sjutton månader senare långt efter plan.
Nettoantalet nya bostäder i England uppgick till 208 600 under 2024/25, en minskning med 6 % från året innan. Detta bekräftas av officiella siffror från Department for Levelling Up, Housing and Communities (DLUHC), som visar att antalet färdigställda bostäder föll till 70 670 under första halvåret 2025 — en nedgång med 12,6 % från 80 900 samma period året innan. I nuvarande takt kommer de totala nettotalen för 2025–26 sannolikt inte att överträffa nivån 221 000 från 2023–24, vilket är långt under regeringens riktmärke på 300 000 bostäder per år.
”Nuvarande takt kräver en ökning på 45 % för att målet ska nås.”
Branschen hade hoppats på finanspolitiskt stöd i höstbudgeten den 26 november, men förhoppningarna kom på skam. Budgeten gav inget direkt stöd till bostadsbyggandet, men skrotade dock den planerade reformen av deponiskatten som skulle ha ökat kostnaderna för bostadsutvecklare från april 2026. Förslaget att slå samman den lägre skatten på inert avfall (£4,05/ton) med standardskatten (£126,15/ton) övergavs. Även om den lägre nivån ändå fördubblas till £8,65/ton från april 2026 undviks på så sätt en kostnadsökning på 3 000 %. För bostadsprojekt hade detta kunnat innebära £8 000–£12 000 högre kostnad per bostad och därmed göra många projekt olönsamma.
Stödet är begränsat även utanför finanspolitiken. Planprocessen fortsätter vara en tung flaskhals, med nationella godkännanden på historiskt låga nivåer trots löften om reformer. Under Q2 2025 godkändes endast 42 239 bostäder — en nedgång med 19 % på årsbasis och den svagaste Q2-siffran sedan 2012. Utvecklare rapporterar att handläggningstiderna nu ofta överstiger 18 månader, vilket är dubbelt så länge som före 2020, till följd av hårdare miljökrav och resursbrist i kommunerna.
Den nationella avmattningen återspeglas regionalt, och London visar särskilt tydligt problemens omfattning. Staden var tidigare en motor för det brittiska bostadsbyggandet, men aktiviteten har kollapsat. Privata byggstarter har mer än halverats, med endast 731 starter under första halvåret 2025. Även planeringsgodkännanden ligger på rekordlåga nivåer, och färdigställanden föll 12 % på årsbasis till 30 000 bostäder. Regelkrav enligt Building Safety Act, höga krav på andelen prisvärda bostäder och svag försäljning har gjort många projekt olönsamma — en trend som märks i allt fler europeiska huvudstäder.
Från tegel till räkningar: Varför kostnaderna inte kommer att sjunka
Trots den stoppade reformen av deponiskatten möter bostadsbyggare fortsatt kraftigt kostnadstryck. Även om globala leveranskedjor stabiliserats något har de kumulativa prisökningarna sedan 2020 medfört att både material och arbetskraft ligger på historiskt höga nivåer. Priserna på centrala material — som prefabricerad betong, cement, sand och grus, tegel och block — är ungefär 50 % högre än för fem år sedan. Dessa nivåer är nu etablerade i marknaden, vilket gör prisnedgångar osannolika inom överskådlig tid.
Tegelleveranserna föll med 4,2 % på årsbasis i oktober 2025 och ligger fortsatt långt under nivåerna före 2023, vilket ytterligare belyser gapet mellan regeringens mål och den faktiska byggaktiviteten.
”Inbäddade kostnadstryck begränsar möjligheterna till uppväxling.”
Arbetskraftsbristen förvärrar situationen. Lönerna i byggsektorn steg med 4,8 % under 2024 i takt med att företag försökte vara konkurrenskraftiga, och ökningen fortsätter under 2025. Ytterligare löneökningar väntas efter att National Living Wage höjs med 4,1 % i april 2026. Samtidigt prognostiserar Construction Industry Training Board (CITB) en arbetskraftsbrist på 250 000 personer till 2028. Hantverkare kan ta ut premiumlöner, vilket gör löneinflation till den främsta kostnadsdrivaren för många projekt, förstärkt av minskande tillgång på lärlingar och nyrekryteringar.
Kostnaderna för regelefterlevnad stiger också. Den nya Building Safety Levy, som införs i oktober 2026 och ska generera £3,4 miljarder över det kommande decenniet, kommer att lägga till mellan £12,70 och £100,35 per m² beroende på kommun. Därtill väntas Future Homes Standard (FHS), som blir obligatorisk i slutet av 2027, öka byggkostnaderna med 4–8 % per bostad — främst till följd av värmepumpar (£9 000–£15 000), treglasfönster och avancerad isolering.
Ytterligare energi- och klimatkrav, som syftar till att förbättra kvalitet, hållbarhet och säkerhet, driver kostnaderna ytterligare i en period då marginalerna redan är hårt pressade. Detta dämpar byggaktiviteten och gör långsiktig planering allt mer krävande.
Köparmarknad i motvind: Svag efterfrågan bromsar framtida byggande
Konsumenternas efterfrågan är avgörande för det privata bostadsbyggandet. När försäljningen faller kan utvecklare inte sälja bostäder på ritning — en central källa till kassaflöde. Med en kraftigt sjunkande försäljningstakt pausas projekt och byggstarter trappas ned. Osålda bostäder binder kapital, samtidigt som långivare stramar åt kreditgivningen för projekt utan förhandsförsäljning. Detta skapar en ond cirkel som ytterligare drar ned utbudet.
Den nuvarande efterfrågan visar få tecken på förbättring. Den senaste RICS-undersökningen visar en negativ trend avseende genomförda försäljningar inför höstbudgeten 2025, medan nya köpförfrågningar låg på -24 % i oktober - den svagaste noteringen sedan april, då förändrade stämpelskattetrösklar höjde kostnaderna för många köpare.
Bolånekostnaderna tynger också marknaden. Trots en viss lättnad under 2025 ligger tvåårsräntor kring 4,8–5,2 % och femårsräntor kring 4,5–4,9 %, jämfört med nivåer under 2 % år 2021. Detta innebär att miljontals hushåll kommer att ha till betydligt högre räntor fram till 2027 - vissa med ökningar på över £500 per månad, vilket ytterligare dämpar förtroendet.
”Bolåneräntorna är fortsatt höga och dämpar efterfrågan.”
Regeringens stöd till köpare har samtidigt försvagats. Avvecklingen av Help to Buy i mars 2023 innebar att förstagångsköpare för första gången på nästan tio år saknade ett stort statligt stödprogram. Lifetime ISA finns kvar som sparform, men stödnivån är begränsad till bostäder värda högst £450 000 - en gräns som inte uppdaterats sedan 2017. Regeringen planerar att inleda en konsultation tidigt 2026 om ett enklare ersättningsalternativ som ska ta bort straffavgifter och höja de föråldrade prisgränserna. Fram till dess är stödet dock begränsat.
Samtidigt faller även leveranserna av prisvärda bostäder. Under sexmånadersperioden fram till september 2025 noterades 11 474 starter — en nedgång med 12 % på årsbasis — medan färdigställandena uppgick till 10 309 enheter. Nedgångar sågs även inom Social Rent (-38 %), Affordable Rent (-24 %) och mellanskiktsbostäder (-68 %). Home Builders Federation varnar för att cirka 8 500 prisvärda bostäder som skulle byggas 2026 riskerar att inte bli av, då bostadsorganisationer drar sig ur Section 106-avtal. Samtidigt står 900 färdigställda bostäder tomma och 2 200 enheter saknar kontrakt. Section 106-bostäder står för omkring 45 % av all prisvärd bostadsproduktion, vilket gör flaskhalsen kritisk och bromsar både prisvärda och privata bostäder.
Avslutande tankar: Ambition utan handling
Regeringen står fast vid sitt löfte att leverera 1,5 miljoner nya bostäder innan mandatperiodens slut, men det nuvarande politiska stödet till byggare och köpare är långt ifrån tillräckligt för att förverkliga ambitionen. Planreformer har stannat av, kostnads- och arbetskraftstrycket ökar, och köparförtroendet är svagt. Leveransen av prisvärda bostäder minskar, medan privata utvecklare tyngs av en ond cirkel av låga försäljningstal och begränsad finansiering.
Utan kraftfulla statliga insatser — förenklad planprocess, meningsfulla ekonomiska incitament och stärkt stöd till förstagångsköpare — kommer sektorn att fortsätta kämpa. För närvarande framstår målet om 1,5 miljoner bostäder mer som en avlägsen vision än en realistisk färdplan.
Texten är skriven av Lorenzo Rodriguez-Fernandez, senior ekonom på Experian. Experian ingår i det europeiska analysnätverket EUROCONSTRUCT som du kan läsa mer om här. Prognoscentret representerar Sverige.
