115
SWITCH SECTION

Etableringsåldern på bostadsmarknaden ökar

Anledningarna är flera; bostadspriserna har stigit snabbare än ungas inkomster, skärpta inkomstkrav vid bostadsköp och undanträngning från andra utsatta grupper är några av de främsta skälen. Dessutom har utbudet av lägenheter inte stigit i tillräckligt snabb takt.

Av Prognoscentret

Anna Brinkhagen

Christian Brander

Ellinor Lindstrøm

Emelie Bratt

Erika Knutsson

Johan Grip

Malin Zethraeus

Ola Stadler

Patric Lindqvist

Sara Snöbohm

Thomas Ekvall

Tor Tor

Prognoscentret

3 december 2019
Av Prognoscentret

Anna Brinkhagen

Christian Brander

Ellinor Lindstrøm

Emelie Bratt

Erika Knutsson

Johan Grip

Malin Zethraeus

Ola Stadler

Patric Lindqvist

Sara Snöbohm

Thomas Ekvall

Tor Tor

Prognoscentret

22. april 2022
https://cdnboligkanalen.azureedge.net/20220422133032647.png?maxwidth=2000 https://cdnboligkanalen.azureedge.net/20220422133032647.png?maxwidth=900
0

Under 1990-talets första hälft hade omkring 50 % av 21–24 åringarna etablerat sig på bostadsmarknaden men redan under inledningen av 2000-talet hade denna andel fallit till omkring 30 % enligt rapporten ”En egen härd”, Bostadskreditnämnden 2005. Även bland något äldre ungdomar föll andelen och speciellt i Stockholm. Situationen såg däremot väldigt olika ut runtom i landet. I de större städerna var bristen stor redan 2005 medan det i många mindre kommuner fanns gott om lediga lägenheter. Av de som hade etablerat sig bodde då ca 80–90 % i hyresrätt.

 

Förutsättningarna har sedan dess försämrats ytterligare. Brist på hyresrätter, särskilt i storstäderna, bolånetak och amorteringskrav är alla faktorer som drabbar unga hårt i en situation där bostadspriserna tredubblats sedan 2005. Samtidigt har den åldersgrupp som utgör etableringsåldern (20–30 år) ökat med 20 % under de senaste 10 åren vilket givetvis gör att konkurrensen om befintliga bostäder ökar. Statistik från SCB visar att andelen personer mellan 21 – 25 år som är skrivna hemma hos föräldrarna generellt ökade mellan 2011 – 2017 även om variationen är stor. Högst andel hemmaboende 2017 hade Stockholm med 40 %, en ökning med 7 procentenheter sedan 2011. Även i Skåne (Kristianstad, Malmö och Helsingborg) är andelen hög och har ökat. I Umeå, Linköping och Karlstad är andelen lägst bland de städer vi tittat på med omkring 20 % hemmaboende. Men även i dessa städer har andelen ökat.

 

Vad kan vi då vänta oss framöver? Den generation som kommer in på bostadsmarknaden de närmsta 10 åren (födda på 2000 talet) är faktiskt mindre än den föregående generationen. Konkurrensen ökar dock mot andra grupper i behov av bostad som nyanlända och vissa grupper av äldre. Samtidigt är den politiska handlingskraften inom politiken svag så att hoppas på att reformer införs som stimulerar till kraftig utbyggnad av bostadsbeståndet är nog att hoppas på för mycket. I ett internationellt perspektiv är inte heller de kreditregleringar som införts exceptionellt hårda. I bästa fall kan man kanske förvänta sig undantag för unga i form av avdragsgillt bosparande eller ett mildare bolånetak.

 

Att bygga ut bostadsbeståndet tar tid och några ekonomiska incitament för att det ska ske i en omfattning som miljonprogrammet ser osannolikt ut. När vår dotter fyller 18 om 10 år blir det antingen till att flytta från Stockholm, bo hemma i 10 år till eller för oss att hjälpa henne ut ur boet. Tyvärr ser det sista alternativet mest troligt ut.

 

2676
TrueFalsec-22
https://cdnboligkanalen.azureedge.net/20200824114740460.png #FFFFFF
Les også