Fallande bostadspriser, rekordhög inflation och chockhöjningar av räntan. Bättre tider har vi upplevt. Sverige går in i en lågkonjunktur med påverkan på bostads- och fastighetsmarknaden. Vi förväntar oss en prisnedgång om 15–20 procent från toppen i mars i år.
Bostadsinvesteringarna utvecklades starkt genom pandemin men väntas nu att falla förhållandevis snabbt under de kommande åren. Nedgången på marknaden är inte driven av ett för högt utbud, utan av hushållens sjunkande betalningsförmåga. Det underliggande bostadsbehovet och efterfrågan finns kvar, men viljan och förmågan vacklar. Sverige behöver årligen bygga cirka 60 000 bostäder för att täcka behoven, vilket betyder att det kommer att byggas allt för lite under prognosperioden.
Antalet nyproducerade bostäder som under 2021 toppade på 69 200 bostäder, väntas i år bli 57 500. Under 2023 sker ett dramatiskt tapp ned till 45 500 nya bostäder. Under 2023 halveras nästan antalet nyproducerade bostadsrätter jämfört med rekordåret 2021, medan antalet småhus minskar med nästan en tredjedel.
Det konjunkturella skiftet påverkar samtliga byggtyper negativt. Bostadsrätter och småhus drabbas av såväl fallande bostadspriser som ökande byggkostnader medan hyresrättsbyggandet framför allt påverkas av de ökande kostnaderna. Materialbristen och de stigande priserna drabbar naturligtvis hela marknaden men det är än svårare att hantera för småskaliga projekt och för mindre utvecklare/aktörer.
Vi ska däremot inte vara allt för alarmistiska. Arbetsmarknaden är god och tongångarna fortfarande positiva i delar av ekonomin. Det är framför allt hushållen som är djupt oroliga över sin ekonomiska situation vilket kommer ha effekt på konsumtionen. Inflationen förväntas normaliseras och bidra till stabilitet som möjliggör återhämtning. Den stora risken är att de långsiktiga inflationsförväntningarna skenar och bidrar till en pris- och lönespiral som gör det mycket svårare att få tillbaka samhällsekonomin på rätt bana, men än så länge ligger de bra till.
Hushållens höga skuldsättning ger en högre räntekänslighet i den svenska ekonomin än vad den historiskt sett haft och innebär att räntehöjningarna relativt sett är mer effektiva i att påverka den samlade efterfrågan genom att dämpa konsumtionen.
I takt med att inflationen faller tillbaka kommer ekonomin att återhämta sig. Det finns numera utrymme till räntesänkningar för att stimulera investeringar och efterfrågan, vilket Konjunkturinstitutet bedömer redan kommer inträffa under hösten 2023 och fortsätta i 2024. Prognoscentrets bedömning är att bostadsinvesteringarna fortsätter nedåt under 2024, men inte alls lika mycket som 2023.
Två gånger per år publicerar Prognoscentret nya bedömningar för byggmarknadens utveckling. De senaste prognoserna publicerades den 14 september och innehåller bedömningar för byggmarknadens olika segment och byggtyper fram till 2024. Läs mer om prognoserna här.
We recommend using an image less than or equal to 170 X 170
