Svag utveckling för infrastruktur - trots historiskt hög underhållsskuld
Svag utveckling för infrastruktur - trots historiskt hög underhållsskuld
Prognoscentrets beräkningar i den senaste anläggningsprognosen visar att den välbehövliga satsningen på infrastruktur i Sverige går långsamt. Högre kostnader för byggmaterial, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar är faktorer som gör att investeringarna i infrastruktur ökar marginellt under 2023-2024 för att sedan växla upp under 2025
De 881 miljarder kronor som fördelas i nuvarande nationell plan under perioden 2022-2033 räcker inte för att tillgodose alla de infrastrukturbehov som byggts upp över tid. Avsteg från den så kallade fyrstegsprincipen, som i korthet innebär att vi i Sverige ska prioritera en effektiv användning av infrastrukturen tillsammans med underhåll framför att bygga nytt, har lett till att underhållsskulden i våra vägar och järnvägar snart når 100 miljarder.
Kommer inflationen ner mot Riksbankens mål finns det däremot utrymme för regeringen att göra större satsningar framöver. Detta ska ses i ljuset av både Sveriges låga statsskuld och den rådande lågkonjunkturen, men då krävs också den politiska viljan.
Sedan Prognoscentrets tidigare prognostillfälle i december 2022 har en vårändringsbudget tillkommit och den makroekonomiska situationen försämrats ytterligare. Budgeten innehöll inga större förändringar utan Regeringskansliet väntar på återrapportering från Trafikverket om en mer detaljerad redogörelse för hur höstens statsbudget och resursfördelning ska omsättas i praktiken.
Jämfört med prognosen i vintras justerar vi nu upp utvecklingen för vägar under 2023 något vilket i huvudsak beror på att Trafikverkets ekonomiska utrymme för underhållsmarknaden ökar. Samtidigt har tidigare anslagna medel till Trafikverket inte fullt ut tagits i anspråk under åren 2021 och 2022. Detta gör att ytterligare medel för nybyggnadsprojekt finns tillgängliga under resten av prognosperioden. Från 2022 års uppskattade investeringsnivå för vägar om 58 miljarder kronor väntas investeringarna sedan öka svagt under både 2023 och 2024. 2025 sker en något kraftigare tillväxt.
I slutet av 2022 beslutade regeringen att avbryta planeringen av ett sammanhängande system av olika stambanor för att istället skynda på järnvägsutvecklingen i norr. Högst prioritering har en upprustning av Malmbanan och ett påskyndande av Norrbotniabanan. Trafikverkets oförmåga att upphandla avsatta medel för underhåll gör att de totala investeringarna är något nedtryckta under åren 2023-2024 för att under 2025 växla upp.
För energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till drygt 50 miljarder kronor under 2023. Under 2024 krymper investeringarna något för att sedan öka igen under 2025. Bedömningen är att investeringarna i vindkraftverk faller efter att ha toppat under 2021 och 2022 innan en ny men relativt låg ökning sker i slutet av prognosperioden. Frågan om nybyggnad av vindkraft tog en vändning i maj med beskedet om att två nya vindkraftsparker ska byggas till havs utanför Halland. Samtidigt har det aviserats att tillståndsprocesserna för ny vindkraft ska förkortas.
Investeringarna i kommunaltekniska anläggningar har ökat successivt under de senaste sju åren. Detta har till stor del skett som en följd av de senaste årens omfattande bostadsproduktion, ett pågående generationsskifte i landets vatten- och reningsverk samt klimatanpassningar. Trots en ökande investeringstakt pekar flera källor på att reinvesteringarna i verk och ledningsnät har varit alltför låga under en längre tid, för att upprätthålla nödvändig teknisk standard. Skäl som förs fram som hinder för ny- eller reinvesteringar är bristande teknisk kompetens, bristfälliga metoder för styrning och rapportering samt för liten samverkan mellan kommunerna.
Kostnadstrycket i branschen har ökat och förväntas dessutom öka ytterligare de närmsta åren och drivs som allt annat av inflationen men även av nya regleringar, långdragna tillståndsprocesser, få och dyra anbud samt en historiskt hög underhållsskuld. Branschorganisationen Svenskt Vatten menar att det sammanlagda investeringsbehovet i Sveriges VA-system liknar det som ligger i infrastrukturbudgeten för väg eller järnväg fram till år 2033. Även inom detta segment finns det en tydlig och inte minst sagt nödvändig uppsida för ökade investeringar.
Nästa prognos för anläggningsmarknaden släpps den 15 juni. Prognoserna omfattar väg, järn-och spårväg, marin infrastruktur, energianläggning, offentlig anläggning samt övrig anläggning. Prognoserna fördelas på projekt resp. drift- och underhållsåtgärder. Projektmarknaden bryts också ned på byggherrekategori, projektstorlek och län. Läs mer om anläggningsprognoserna här.
Texten har tidigare publicerats i Byggvärlden, nummer 8, 31 maj 2023.
We recommend using an image less than or equal to 170 X 170
