Svarsfrekvens kontra representativitet
Svarsfrekvens kontra representativitet
Det bör du ha koll på när du tar del av eller genomför en undersökning.
Det bör du ha koll på när du tar del av eller genomför en undersökning.
När man genomför eller tar del av undersökningsresultat är det viktigt att ha koll på två begrepp: svarsfrekvens och representativitet. Dessvärre har många en bristfällig, eller t.o.m. felaktig förståelse för hur brister i svarsfrekvenser och representativitet påverkar en undersöknings användbarhet och tillförlitlighet. I den här bloggen beskrivs kortfattat det mest grundläggande att ha koll på!
Först måste man förstå representativitet. Representativitet handlar om att säkerställa att de som svarar på undersökningen på ett bra sätt representerar den grupp människor man vill undersöka, den s.k. populationen.
Man vill att de som svarat på undersökningen ska likna populationen sett till tankar, känslor och beteenden. Om representativiteten är god kan man dra slutsatsen att undersökningsresultaten också gäller för hela populationen – inte bara den del av populationen som har svarat på undersökningen.
Ofta kontrollerar man representativiteten genom att undersöka bakgrundsinformation som kan påverka svaren i undersökningen, t.ex. ålder, utbildning och boende. Problem med representativiteten uppstår främst då alla i populationen inte fått samma möjlighet att delta i undersökningen, t.ex. när urvalet inte är slumpmässigt samt då det föreligger skillnader mellan de som svarat och de som avstått. Yngre personer tenderar t.ex. att i mindre utsträckning lita på enkätundersökningar och väljer därför ofta att inte svara.
Det är lätt att se hur representativiteten blir helt avgörande för vilka slutsatser man kan dra. Om en undersökningsgrupp främst består av en viss typ av människor, exempelvis personer över 30 år så riskerar resultaten bli enormt missvisande om populationen egentligen består av många personer under 30 år - hur bra undersökningen än är i övrigt. Många underskattar betydelsen av detta och bryr sig därför inte om att kontrollera representativiteten. Om inte samtliga i populationen har svarat på undersökningen riskerar representativiteten också bli dålig. Det är på det här sättet som svarsfrekvenser hänger ihop med representativitet.
Svarsfrekvensen är andelen personer som fått möjlighet att besvara en undersökning och som också gjort det. Om svarsfrekvensen inte är 100 procent så föreligger också en risk att representativiteten blir dålig. Men det är här som några vanliga missförstånd uppstår! Många tror nämligen att en hög svarsfrekvens betyder hög representativitet och att låg svarsfrekvens betyder låg representativitet.
Även om svarsfrekvensen är 100 procent så kan representativiteten ändå vara undermålig. Det händer när inte alla i populationen haft samma chans att delta i undersökningen, vilket kan leda till att de som fått undersökningen redan från start kan vara ett icke-representativt urval av populationen. På motsvarande sätt kan en låg svarsfrekvens ge god representativitet om svarsviljan inte hänger ihop med något som påverkar resultatet t.ex. då alla typer av människor ändå är lika benägna att svara på undersökningen. Man kan alltså inte utgå ifrån att en 30-procentig svarsfrekvens ger sämre representativitet eller resultat än vad en svarsfrekvens på 80 procent skulle ge. Svarsfrekvenser är inte i sig ett kvalitetsmått.
Svarsfrekvenser är dock betydelsefulla oberoende av hur de påverkar representativiteten. Ofta innebär en hög svarsfrekvens att man på ett effektivt sätt fått in mycket data, och det är särskilt viktigt om populationen är liten.
En låg svarsfrekvens kan vara ett tecken på att undersökningen är irrelevant, svår eller ointressant för den målgrupp den riktar sig till. Det ökar risken för att de svar man fått in är av dålig kvalitet. Även en ovanligt hög svarsfrekvens kan väcka misstänksamhet i dagens undersökningslandskap – finns det belöningar eller påtryckningar som gör att personer som egentligen inte kan eller vill svara ändå gör det?
Nu skulle det ha varit lämpligt att avsluta med tydliga riktlinjer eller tumregler kring svarsfrekvenser och representativitet för marknadsundersökningar. Tyvärr finns det inga enkla sådana. Beroende på population, situation och vilken typ av undersökning man vill genomföra, så kan en svarsfrekvens på 10, 40 eller 70 procent vara det som man rimligen bör kunna förvänta sig – det beror helt enkelt på.
Representativitet ska alltid kontrolleras utifrån så mycket bakgrundsinformation som möjligt. Svarsfrekvenser behöver man alltid försöka förstå utifrån omständigheterna, samt försöka förbättra om möjligt. Båda aspekter behöver dessutom adresseras innan respondenterna tar del av undersökningen.
We recommend using an image less than or equal to 170 X 170
