Tre olika scenarion för byggmarknadens utveckling framöver

7

De snabba och stora förändringarna som skett i hushålls och företags beteende sedan karantänåtgärderna startade för cirka två månader sedan genererar en väldigt fragmenterad efterfrågan för byggbranschens olika delar. Projekt som redan påbörjats löper på även om det blivit problem med att ökad frånvaro från såväl inhemsk (sjukdom, VAB) som utländsk arbetskraft (åkt hem) samtidigt som brist på vissa insatsvaror börjar bli tydlig. Det går samtidigt att se tendenser till att beslut om att dra igång nya projekt skjuts upp bland företagen. Mot hushållssektorn blir skiftet ännu större. Stora jobb, som byten av kök och badrum minskar när folk jobbar hemifrån. Dels för att man tvekar att ta stora ekonomiska beslut, dels för att man inte vill ha hantverkare hemma under längre perioder. Mindre jobb, som enkla elinstallationer, kan istället temporärt få ett uppsving. Även gör-det själv sektorn frodas av att fler är mer hemma vilket tydligt syns i bygghandelns utveckling med ökad omsättning.

Att göra bedömningar på hur ekonomi och byggande utvecklas framöver har under de dryga två månader Covid-pandemin påverkat Europa har varit väldigt svårt. De är två avgörande faktorer som framförallt är centrala att studera: smittspridningen och olika länders motreaktion till denna. Dessa faktorer börjar nu bli lite tydligare vilket ger oss möjlighet att dra upp några olika scenarion för byggmarknaden.

Dessa tre scenarion ligger inom ett troligt spann för hur det kan tänkas gå men det finns fortsatt stora frågetecken. Potentiella följdeffekter av krisen är svåra att bedöma. En jämförelse är exempelvis den Europeiska skuldkrisen 2012 som förmodligen inte hade inträffat just då om inte finanskrisen 2008 – 2009 hade skett. Kriser tenderar att blottlägga andra obalanser som kan vara svåra att se. Ett exempel idag är den stora nedgången i oljepriset som kan sätta flera länder i gungning när de får problem att återbetala sina dollarnominerade skulder. Eller så är det inget stort problem men det får tiden utvisa. Oavsett är det svårt att se annat än att byggandet faller under de två närmsta åren. Samtidigt innebär det inte att allt backar. Som vi sett hittills under de två senaste månaderna kan ändrade levnadsmönster göra att vissa sektorer får en starkare utveckling, åtminstone en tid.

Karantänens längd

Positivt scenario: Smittspridningen har redan nått sin kulmen och en stegvis normalisering sker under det andra kvartalet med lättad karantän. Allt fler får gå tillbaka till sina arbetsplatser och i Norge och Danmark öppnar skolor och förskolor. Rekommendationer om att hålla avstånd och att hålla sig hemma vid luftvägssymtom kvarstår.

Basscenario:  Smittspridningen har redan nått sin kulmen och en stegvis normalisering sker under det andra kvartalet med lättad karantän. Lokala utbrott sker dock under hela året vilket leder till nedstängning på dessa platser. Förbud mot större folksamlingar varar året ut liksom begränsningar i resandet.

Negativt scenario:  En andra våg av smittspridning kommer under hösten och nedstängningen fortsätter året ut i princip i samma omfattning som i nuläget.

Ekonomiska komplikationer

Positivt scenario: Konjunkturnedgången bromsar upp och en återhämtning sker redan under det andra halvåret 2020. Antalet arbetslösa stiger kraftigt under våren men en stor del av dessa kommer tillbaka i arbete redan under det andra halvåret eller början av 2021. Nedgången i BNP stannar kring 2 – 4 procent i alla nordiska länder 2020 och återhämtas närapå fullt ut under 2021. Bostads- och fastighetspriser sätts under press under det första halvåret men trenden vänder under det andra halvåret vilket ger en stillastående prisutveckling för året som helhet.

Basscenario:  Konjunkturnedgången bromsar upp under det andra halvåret men återhämtningen blir långsam. Antalet arbetslösa stiger kraftigt under våren men sjunker sedan tillbaka och 2021 ligger arbetslösheten kring 9 procent. Nedgången i BNP stannar kring 6 – 8 procent i alla nordiska länder 2020 och en långsam återhämtning gör att det fortsatt är lågkonjunktur 2022. Bostads- och fastighetspriser faller med omkring 5 procent 2020 för att sedan stabiliseras 2021.

Negativt scenario: Nedgången i global ekonomi blir omfattande och BNP fortsätter att falla i vissa länder även under 2021. I Norden backar BNP med 8 – 10 % 2020 för att sedan vända upp svagt under 2021. Arbetslösheten stiger och stabiliseras kring 11 – 12 procent 2021. Återhämtningen i ekonomin bli långsam. Bostads och fastighetspriser bör falla med åtminstone 15 – 20 % i ett sådant scenario men huruvida de nominellt gör det är tveksamt. Egeninsatsen på 15 procent omöjliggör för många att flytta vid fallande bostadspriser samtidigt som det inte finns några alternativ i form av hyresrätter att flytta till. Mest troligt skulle transaktionsmarknaden istället minska drastiskt och hushållen krympa sin  konsumtion istället för att flytta till något billigare.

Effekt på byggandet

Positivt scenario:  För byggmarknaden blir nedgången måttlig. Efterfrågan på vissa hantverksjobb minskar kraftigt under det andra kvartalet men redan från andra halvåret 2020 återvänder efterfrågan. Projektstarter senareläggs och ett fåtal försvinner vilket främst får effekt under det andra kvartalet.  Totalt minskar investeringarna i byggmarknaden (ex. anläggning) med 6 procent 2020 och sedan ytterligare 3 procent 2021.

Basscenario: För byggmarknaden blir nedgången initialt inte så stor men den nedåtgående trenden blir längre och djupare än i ett positivt scenario. Nedgången i hantverkstjänster bromsar in under det andra halvåret men för året som helhet blir utvecklingen fortsatt svag. Projektstarter senareläggs och ett fåtal försvinner vilket genererar fallande projektstarter en bit in på hösten innan läget stabiliseras.  Totalt minskar investeringarna i byggmarknaden (ex. anläggning) med 9 procent 2020 och sedan ytterligare 4 procent 2021.

Negativt scenario: För byggandet blir nedgången kraftig. Den största skillnaden mot det positiva och basscenariot är att nedgången förstärks under 2021 och även om det skulle införas motkonjunkturella åtgärder från politiskt håll skulle det bli svårt att bromsa fallet.  Totalt minskar investeringarna i byggmarknaden (ex. anläggning) med 12 procent 2020 och sedan ytterligare 15 procent 2021.

Artikeln har tidigare publicerats i Byggvärlden (18 maj 2020)