SWITCH SECTION
Underlätta för ägt boende och minska klassklyftorna
Underlätta för ägt boende och minska klassklyftorna
Den absolut vanligaste boendeformen för personer med svensk bakgrund är småhus i äganderätt. För personer med utländsk bakgrund är det istället flerbostadshus i hyresrätt som är den vanligaste boendeformen.
Den absolut vanligaste boendeformen för personer med svensk bakgrund är småhus i äganderätt. För personer med utländsk bakgrund är det istället flerbostadshus i hyresrätt som är den vanligaste boendeformen.
Personer med lägre kreditvärdighet på grund av brist på eget kapital och osäkra anställningsformer är förvisade till hyresmarknaden. Att detta kategoriserar personer med utländsk bakgrund i högre grad än personer med svensk bakgrund är inte så konstigt med tanke på svårigheter med språket (vilket minskar anställningsbarheten) och i fallet med flyktingar att de inte har det kapital som krävs. Att en högre andel av befolkningen som bor i hyresrätt har utländsk bakgrund är samtidigt ett resultat av var i landet inrikes respektive utrikes födda bosätter sig. 37 procent av alla inrikes födda bor i något av de tre storstadsområdena medan motsvarande andel för utrikes födda är 50 procent. Såväl flerbostadshus som hyresrätter är givetvis vanligare i städerna.
Att bo i hyresrätt kommer på lång sikt aldrig vara det bästa ekonomiska alternativet. Hyrorna höjs ett par procent varje år i takt med inflationen. För ett boende i ägt småhus eller bostadsrätt minskar istället boendekostnaden (givet en konstant ränta) år efter år i och med att lånet amorteras av. På lång sikt är det därmed väldigt sannolikt en bättre affär att äga sin bostad än att hyra den. Även om det skulle vara en bostadsbubbla Sverige nu har och priserna kortsiktigt skulle sjunka så är det sannolikt ett bättre alternativ ekonomiskt att äga än att hyra sin bostad på 20 års sikt.
Drygt 75% av befolkningen med svensk bakgrund bor i ett ägt boende medan motsvarande andel för personer med utländsk bakgrund är knappt 50 procent. Att det är en så pass stor skillnad mellan inrikes och utrikes födda när det kommer till boendet är därmed ett långsiktigt problem eftersom det bidrar till att permanentera klassklyftor. Under perioden 2012 – 2018 har skillnaderna dessutom ökat. Det finns dock en förklaring till det. Flyktinginvandringen har under de senaste åren varit väldigt hög samtidigt som ungefär 60 procent av det som byggts sedan 2012 har varit ägar- eller bostadsrätter vilka primärt köpts av inrikes födda.
Att ha ett jobb och att ha möjligheten att bosätta sig i ett ägt boende går hand i hand, men att underlätta för nyanlända i jobb att äga sitt boende skulle minska både utanförskap och klassklyftor på lång sikt.
